Tillbaka från Danmark

Nu är jag tillbaka i vardagen efter en mycket givande helg i Köpenhamn på sf-kongressen Fantasticon. Förra året hade de briljanta författarna Karin Tidbeck och Nene Ormes varit på besök, och de tyckte tydligen att det var så trevligt att ha en svensk författare på plats att de bjöd in mig i år. Vilket jag är mycket tacksam för.

Jag hade gott sällskap på resan ner till Köpenhamn i form av Lars Östlings utsöka roman ”Vad ögat ser” och när jag väl anlänt kunde jag raskt hugga en pilsner och lyssna på när Karin Tidbeck intervjuade hedersgästen Rochita Loenen-Ruiz, en författarinna jag inte hört talas om tidigare, men som verkar mycket intressant. Rochita är från Filippinerna men bor i dag i Nederländerna. Hon har än så länge bara blivit publicerad i olika tidskrifter och antologier, men jag antar att det bara är en tidsfråga innan hon debuterar.

Karin Tidbeck intervjuar Rochita Loenen-Ruiz.

Rochita pratade bland annat om sin filipinska bakgrund och hur det har påverkat hennes författarskap. Fantasy och science fiction är inga stora genrer på Filippinerna, men hon har ändå vetat vad hon vill skriva. Hon har med inslag från den filipinska kulturen i sina berättelser och väver även in de olika språken som talas på öarna (hon skriver på engelska). Jag blev som sagt väldigt nyfiken på hennes författarskap och insåg återigen hur mycket intressant litteratur som finns, särskilt om vi lyfter blicken till andra delar av världen än de vi vanligtvis brukar se åt.

Rochita är också en mycket trevlig person som det var spännande att prata litteratur med. Eftersom hon satt i publiken i nästa programpunkt – som var intervjun med mig – så höll vi även den på engelska.

Jag ska inte ens ge mig på att försöka refera intervjun, men det var i alla fall för mig mycket givande. Knud Larn som intervjuade mig är väldigt duktig, och hade läst min novellsamling noga. Han ställde tänkvärda frågor som jag gjorde mitt bästa för att ge tänkvärda svar till.

Det är i alla väldigt givande att få höra andras begåvade tolkningar av mina berättelser och diskutera olika aspekter av dem. Känslan är dock ibland nästan svindlande, och jag undrar om jag någonsin kommer att vänja mig vid den.

Knud Larn intervjuar mig. Foto: Rochita Loenen-Ruiz

Efter att jag hade blivit intervjuad tog jag det lite lugnt, minglade och pratade med folk, sålde ett och annat exemplar av Skymningssång och drack en och annan öl. Precis som sig bör med andra ord.

Men en sf-kongress är ju inte bara en mötesplats utan också en chans att lyssna på intressanta samtal, och jag bänkade mig därför på att lyssna på ett panelsamtal med rubriken ”Challenging Stereotypes in SF and Fantasy”. Deltog gjorde nyss nämnda Karin Tidbeck och Rochita Loenen-Ruiz samt den danske författaren A. Silvestri.

De lyckades väl med att diskuterade detta viktiga ämne ur flera olika aspekter utan att för den sakens skull bli för svepande. Som författare inser jag mer och mer hur viktigt det är att tänka på stereotyperna och inte fastna i det som blir bekvämt.

Till aftonen samlades vi senare för att äta och umgås. Det är slående hur skönt det är att umgås med science fiction-fans, och hur hemma man känner sig trots att man som jag i det här fallet var helt ny i sällskapet.

Nästa morgon vaknade jag som vanligt strax före 06:00, men kom lyckligtvis på att jag inte behövde gå upp. En sällsynt lyx för en småbarnsförälder.

Jag tog det ganska lugnt på förmiddagen, njöt av en laxmacka som var mycket större än vad jag hade räknat med och lyssnade på när Klaus Æ. Mogensen intervjuade tecknaren Ole Comoll. Hans illustrationer är verkligen vassa, och jag är mycket nyfiken på hans serie Dimensionsdetektiven.

Sedan var det dags för min nästa programpunkt – ett föredrag om ny svensk science fiction, fantasy och skräck. Det blev mycket lyckat och jag är nästan själv förvånad över hur många författare jag lyckades nämna på fyrtio minuter. Då det är många svenskar som inte heller har läst så mycket av den nya svenska fantastiken så är det inte helt omöjligt att en repris kommer att hållas av föredraget i en trevlig butik här på den svenska västkusten. Men mer om det vid ett senare tillfälle.

Innan jag begav mig av hemmåt igen lyssnade jag på Henrik Harksens föredrag om Lovecraft som filosof, också det mycket intressant.

Henrik Harksen pratade om Lovecraft som filosofisk författare.

Hemresan var inledningsvis lite bökig på grund av tågstrejken, men gick på det stora hela bra. Dessutom är det rätt maffigt att glida fram på Öresundsbron och njuta av utsikten. Turning Torso är ett imponerande landmärke, och alla vi som har läst Nene Ormes böcker vet ju dessutom vem som bor högst upp i tornet…

På det stora hela var Fantasticon 2014 en väldigt lyckad kongress och jag är mycket glad och stolt att jag blev inbjuden. Stort tack till alla besökare och arrangörer. Vi ses snart igen!