Läsåret 2019

Jag tänker mig att man har på sig januari ut att skriva något klokt om föregående år, även om det anses lämpligt att få det gjort i början på månaden och sedan ägna sig helt och fullt åt det nya året och dess möjligheter. Med andra ord är det hög tid för mig att summera 2019 och som traditionen bjuder gör jag det genom att se tillbaka på vad jag läste under året.

Allt som allt blev det 35 böcker. Något mindre än genomsnittet, men å andra sidan läste jag en del böcker som var hyfsat omfångsrika och ytterligare andra som tog ganska lång tid.

En av de stora läsupplevelserna var Bertil Mårtenssons klassiska fantasytrilogi Maktens vägar. Jag har läst den en gång tidigare, men det var så länge sedan att jag inte kom ihåg särskilt mycket. Det är i vilket fall som helst verkligen bra böcker som jag kan rekommendera, även om de är lite svåra att få tag på. En längre recension hittar ni faktiskt här på bloggen!

Jag försöker dessutom konsumera så mycket svenskspråkig fantasy som mycket och en riktigt fin roman var finlandssvenska Maria Turtschaninoffs Arra. Lyckligtvis har jag fler av hennes böcker i bokhyllan, för det här gav mersmak.

En tjock bok som jag närmast slukade var Bengt Ohlssons Rekviem för John Cummings som handlar om punklegenden Johnny Ramones sista år. Den är väldigt välskriven och medryckande och dessutom intressant eftersom den får dig att fundera på om det är OK att skriva en roman – inte en biografi – om en person som levde för inte så länge sedan (Johnny Ramone/John Cummings dog 2004). De flesta av oss reagerar väl inte nämnvärt på en roman som handlar om en historisk person, men var går gränsen? John Cummings änka hotade mycket riktigt med att stämma det svenska förlaget vars advokat förklarade att lagstiftningen i Sverige och USA är annorlunda i avseendet. Bra bok är det i alla fall.

Den enda läsutmaningen jag brukar ta mig på är att läsa någon klassiker som jag har förbisett. Ibland lyckas jag, ibland inte. I år får var det dels en roman och dels bekantskap med ett författarskap. Roman var Michail Bulgakovs Mästaren och Margarita. En märklig och underhållande bok. Författarskapet var Robert Silverberg som nog får räknas bland klassiska science fiction-författare. Jag plöjde mig igenom den tjocka samlingen Phases of the Moon med noveller och kortromaner från Silverbergs långa karriär och det är helt enkelt lysande. Varför, varför har jag inte läst något av honom tidigare? Det är välskrivet, spännande och precis som all briljant science fiction riktig idélitteratur. Lyckligtvis finns det mycket mer av honom att läsa.

Lite speciell läsning var antologin Tjugo sällsamma berättelser jag fann i en garderob. Den kom nämligen ut som resultat av en novelltävling där jag satt med i juryn. Premissen var att skriva en fantastiknovell kring ett klädesplagg som ställs ut i utställningen ”Göteborgs garderob” på Göteborgs stadsmuseum. Det var en ny och mycket givande erfarenhet så jag vill passa på att tacka Lupina Ojala på Catoblepas förlag som bjöd in mig som jurymedlem.

Året avslutades med att jag läste Den femte årstiden, första delen i N.K. Jemisins trilogi Den söndrade jorden. Det är en väldigt bra och lite annorlunda fantasyroman som också har väldigt höga litterära kvaliteter, inte minst för att den är utsökt komponerad. Nu när vi är en bit in på det nya året så har jag även läst del två och tre och även om de inte håller lika hög klass kan jag klart säga att hela serien är väl värda att läsa.

Ja, det var lite om vad jag läste under förra året. Vilka böcker sticker ut från din läshög som du vill rekommendera?

Annons