När det är dags att summera året som har gått så vidhåller jag att det intressantaste att prata om är vilka böcker man har läst. Det finns de som har andra, märkligare preferenser, men vem är väl jag att döma hur någon vill summera ett varv kring solen?
Nåväl, själv läste jag allt som allt 40 böcker, vilket jag tycker är lagom många. Jag brukar ha som mål att läsa en bok i veckan, men vissa böcker tar helt enkelt längre tid. I år berodde nog detta på att jag läste mer på franska än vad jag har gjort på väldigt länge och det är bara att konstatera att jag inte läser lika fort då.
Den bästa franska boken var Les Visages de Mars (Ansiktena på Mars) av Jean-Jacques Nguyen. En välskriven novellsamling med flera finurliga historier. Årets omläsning var också på franska, nämligen Albert Camus klassiker L´étranger (Främlingen) som är en otroligt tät och tankeväckande bok. En liten bonus var att i boken hittade jag vad jag använt som bokmärke sist jag läste den – innehållsetiketter för kassettband. Ja, det var uppenbarligen ett tag sedan.
Camus L´étranger – årets omläsning och årets nostalgitripp!
En annan klassiker, dock moderna sådan, som jag läste var Margaret Atwoods The Handmaid´s tale. Jag tyckte det var på tiden att jag gav mig på den och jag blev inte besviken. Lika obehaglig som bra helt enkelt.
En annan bok som utmärkte sig var till Brooke Bolanders kortroman The only harmless great thing. Mycket märklig och välskriven liten historia om radioaktiva elefanter. Typ. Charles de Lints The Blue Girl var också mycket bra. Kan det vara de Lints bästa roman? Ja, det kan det.
Slutligen vill jag nämna svenska debutanten Linnea Dahlgrens Dagen du förstörde allt. Himla vacker och sorglig bok om saknad och tidsresor. Minns inte när jag grät så mycket sist till en bok och jag har läst få böcker som ärligt och självklart hanterar sorg, samtidigt som det är en riktig bladvändare. En mycket lovande debut och jag ser fram emot fler böcker av Linnea.
Men nog om mig nu. Vilka böcker som du läste under 2018 vill du rekommendera?
Skymningssång 
Hej.
Skulle du vilja vara med i en omslagsrelease för min kommande bok Serandos förbannelse? Det är en skräckroman. Den 25 januari tänkte vi släppa omslaget på boken och sprida detta i sociala medier. Obs! Det är viktigt att inte släppa bilden innan dess. Vill du vara med?
Som tack får du dels bilden och dels boken som pdf. Dessutom skickar förlaget hem den tryckta boken hem till dig så fort den kommer från tryckeriet, vilket blir i mitten av januari. Releasen för själva boken blir i februari, men du får gärna skriva en recension innan dess.
Om du tackar ja, behöver jag namn, adress, e-post (för att skicka bild och pdf), namn på bloggen och ev. andra ställen där du kommer att publicera en recension. Maila detta till kontakt(a)nathaliesjogren.se
Tack så mycket.
Mvh
Nathalie Sjögren
Hej,
Jag rekommenderar att den här typen av förfrågningar skickas på annat sätt än som en kommentar som inte hör till ämnet – till exempel går det att hitta min e-post här på bloggen.
När det gäller själva förfrågan får jag tyvärr avböja, även om det verkar vara en kul grej. Januari är alldeles för rörig för mig för att jag ska kunna lova att något.
The Girl With All The Gifts av Mike Carey läste jag i fjol och den var en intressant twist på zombieapokalypsen. Kan även rekommendera Sins of Empire av Brian McClellan, om man gillar flintlock-fantasy.
Tack för tipsen, verkar intressant!
Jag har verkligen läst alldeles på tok för lite senaste året. Jag vet bara inte hur jag ska lyckas klämma in tid för läsning i min tillvaro just nu!
Men 2018 blev i alla fall året då jag till slut kom mig för att läsa Shippeys The Road to Middle-earth från pärm till pärm. Tidigare har jag bara bläddrat och slagit upp. Är man intresserad av Tolkiens verk och författarprocess kan jag inte nog rekommendera den! Superb! Jag ska nog läsa den igen i år (fast då i nyaste utgåvan; min har några decennier på nacken, och det har visst tillkommit en del).
Jag hann också med två omläsningar av bokserier jag inte läst på decennier. Först läste jag om Herman Wouks epos Krigets vindar och Krig och hågkomst: en enastående bra, och inte minst lärorik, skönlitterär skildring av andra världskriget. (TV-serien är också mycket sevärd, men som vanligt är böckerna mycket bättre.) Och sedan grävde jag djupt i min ungdoms fantasyhylla och läste om (eller läser om: sista halvan av sista boken är inte färdigläst än) de tre böckerna i The Winter of the World av Michael Scott Rohan. (Tydligen skrev han fler böcker i serien något årtionde senare, men dem har jag inte läst alls. Det får bli ett kommande projekt!) Jag mindes att jag gillade första boken mycket, men den här gången tycker jag att serien håller hela vägen (så långt jag hunnit). Och jag hade glömt att de var så välskrivna rent språkligt (i min bedömning i alla fall). Ett intressant världsbygge är det dessutom, med tydliga mytologiska inslag och själva isen, en hotande ny istid, som huvudfiende. Väl värda att läsas av alla som gillar fantasy av klassiskt snitt, skulle jag säga.
Tack för tipsen, missade detta tidigare. Shippey har jag också tänkt läsa flera gånger, får väl se om jag tar tag i det i år. 🙂