När världar möts

Det är något kittlande, både för läsare och författare, med fiktiva världar som möts. Fantasin gör ett litet skutt när vi förstår att Star Trek utspelas i samma universa som Sherlock Holmes (Spock hävdar ju som bekant att han på sin mors sida är släkt med din berömde detektiven), när CS Lewis skriver om Tolkiens Numenor i sin rymdtriologi, eller när d’Artagnan berömmer Cyrano de Bergerac.

Det är en konst på många sätt att göra det här, inte bara ur upphovsrättsliga skäl utan också för att det måste göras på ett snyggt sätt – det får ju inte bli för uppenbart, men helst inte alltför kryptiskt. Spocks påstående att han är släkt med Sherlock Holmes är ett bra exempel på detta – och jag antar att det är många som inte alls förstod vad Spock menade med: ”An ancestor of mine maintained that if you eliminate the impossible, whatever remains – however improbable – must be the truth.”

Jag är nog inte den ende som sitter hemma och skriver och som då och då får en lust att komma med en hänvisning till någon annans verk, eller till och med vilja förlägga min historia till just den världen. Bara när jag sitter och skriver det här kommer jag på att det skulle vara roligt om jag lät någon i en av mina historier träffa besättningen från Enterprise när de åker tillbaka i tiden.

Men ganska snart kommer jag på att det nog inte är en så bra idé, och att det troligen skulle ta fokus från den historia jag egentligen hade tänkt berätta. Och att det dessutom skulle bli farligt nära fan fiction.

Det har naturligtvis inte hindrat mig från att slänga in lite hänvisningar till HP Lovecrafts mytologi i ett par av mina noveller. ”Fasan i Alsterskogen” är helt uppenbarligen skriven som en koppling till en av Lovecrafts historier, men även i novellen ”Inbjudningskortet” finns det ett eko av Lovecrafts gudar.

För det är på något sätt lätt att ta till Lovecraft i såna här sammanhang, även om det också är minst lika lätt att göra det ointressant om man överanvänder honom eller inte gör det tillräckligt bra.

Antagligen är det behovet att se samband som gör att vi tycker det är så spännande när vi märker att två fiktiva verk har kopplats ihop. Och vi som skriver tycker naturligtvis att det är kul att då och då slänga in lite hänvisningar, i alla fall om vi har lyckats göra det tillräckligt elegant.

Får se om du hittar fler hänvisning till andra fiktiva världar i min bok än de jag har nämnt här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s